Släktforskning

Min släkt

Släktforskat har jag gjort mer eller mindre hela livet, i en eller annan form. När jag var liten bad jag de äldre i släkten berätta om hur det var förr. Senare i livet har det blivit mer och mer arkivforskning. Rötterna finns nästan uteslutande i Skåne, med några förgreningar i Blekinge.

Min farfars far Per Johannesson var den som införde vårt släktnamn Skoug, med stavningsvarianten Skoog. Per föddes i Hallaröd vid Höör i mellersta Skåne 1875 och blev något så ovanligt som skilsmässobarn på 1880-talet. Han hamnade i Göinge 1899 efter några år vid regementet Kungliga Wendes i Kristianstad. Det var där han fick namnet Skoug, som givetvis är ett soldatnamn. Det var stenindustrins arbetstillfällen som drog honom till Göinge, närmare bestämt Hägghult. Han stannade i nordöstra Skåne resten av livet, med en kort avstickare till Bjäresjö 1909.

Min farfar Gustav Skoog (1914-1990) var född i Högsma, Glimåkra församling. Farmor Asta Skoog f. Sjöberg (1916-1989) var född i Värestop, Hjärsås församling.


En musikstund vid grammofonen. Till vänster sitter min farmor Asta. De andra två är okända. Tidpunkten bör vara runt 1930. Fotot tillhör min pappas kusin Bertil Nilsson.

Min morfar Lorentz Bengtsson (1917-1999) var liksom min farfar född i Glimåkra församling. Hans far kom från Sireköpinge utanför Landskrona och hans mor var bördig från Osbytrakten. På morfars mors sida finns anor från Broby, där jag själv bor sedan 2000. Min mormor Greta Bengtsson f. Nilsson (1923-2011) var född i Vånga och hennes anor finns i Oppmanna-Vångatrakten flera generationer bakåt. Mormor växte upp utanför Broby. Helge å rinner genom Broby och utgör församlingsgräns mellan Östra Broby och Emmislöv. Mormor bodde på Emmislövssidan och gick i skola i Västraby.

Jag släktforskar i bl.a. följande socknar/församlingar i Skåne: Örkened, Glimåkra, Knislinge, Kviinge, Hjärsås, Oppmanna, Vånga, Emmislöv, Östra Broby, Osby, Sireköpinge, Halmstad, Torrlösa och Hallaröd.

Kyrkoarkiven är en huvudkälla för all släktforskning. Men det finns många andra arkiv som inte ska försummas. Jag har abonnemang hos både Arkiv Digital och Riksarkivet, som båda tillhandahåller många innehållsrika arkiv. Det är lyxigt att kunna sitta hemma och forska. Man ska dock inte glömma bort den stora mängd arkiv som inte är digitaliserade, till exempel föreningsarkiven. Nästan alla människor som levt i Sverige från slutet av 1800-talet och framåt har varit medlemmar i minst en förening. Att släktforska i föreningsarkiv är mycket givande och kan varmt rekommenderas. Besök gärna Skånes Arkivförbunds hemsida www.skanearkiv.se och titta i förteckningen över vilka arkiv som finns hos dem. Arkivförbundet ordnar för övrigt också väldigt fina kurser och föredrag som är öppna för alla, utan kostnad eller mycket billiga.

En annan viktig källa är hembygdsföreningarnas rika skatt av lokalkännedom, som förmedlas i bl.a. årsskrifter. Några publicerar material på Bygdeband. För den som söker kunskap om en viss bygd, bör hembygdsföreningen vara den första naturliga kontakten. Många hembygdsföreningar (dock inte alla) är medlemmar i de regionala hembygdsförbunden. Se www.hembygd.se.

För all forskning, såväl hobbymässig som professionell, gäller att vara noga med källorna. Det är viktigt att uppsöka den ursprungliga källan så långt det är möjligt och att aldrig gissa sig fram eller följa sitt önsketänkande. Att läsa gammal handstil kan vara knepigt och det är ingen skam att ta hjälp. När det gäller böcker och artiklar, är det vanligt att de är hårt vinklade och i värsta fall innehåller rena felaktigheter. Det behöver inte bero på att skribenten var slarvig eller oseriös. Ibland hittar man rena skrönor och sådana kan vara nog så intressanta och faktiskt viktiga att dokumentera, så länge de inte tas för sanning. Många släktforskare är generösa med att förmedla sin forskning, inte minst på internet. Det är till stor glädje och nytta. Men man ska aldrig ta någon annans uppgifter rakt av, även om det är en aldrig så duktig forskare. Det gäller i synnerhet om det är uppgifter som är viktiga för ens egen forskning.

Farfars klippbok

Min farfar sparade tidningsklipp under många år. Så småningom klistrade han in dem i två klippböcker. Inte i datumordning och aldrig med uppgivande av vilken tidning han klippt ur. De allra flesta är med säkerhet från Kristianstadsbladet, farmors och farfars husorgan. Några klipp är ur Tarketts personaltidning. Farfar arbetade på Tarkett i Hanaskog i många år. Han bodde strax utanför Hanaskog nästan hela sitt liv.

Många klipp är från familjesidorna, andra är notiser och korta artiklar som intresserade farfar eller bilder han tyckte var roliga. Klippböckerna ger därför en mycket personlig bild av farfar. Jag har scannat den äldsta av klippböckerna och sparat som 40 pdf-filer. Det finns inget index och ingen röd tråd, men ta gärna en titt. Klippen rör framför allt händelser och personer i Hanaskog, Östra Göinge med omnejd. Jag blir mycket glad om du hittar något av nytta för din forskning, någon person du känner eller en lokal händelse du minns. Hör gärna av dig och berätta i så fall!

--> Farfars klippbok

Teodor Truvé

Ett specialspår i släktforskningen har Teodor Truvé kommit att bli. Han föddes 1838 som Trued Trulsson i ett fattigt torp i byn Vesslarp i Glimåkra församling. I övre tonåren kom han i kontakt med väckelsen och blev starkt gripen. Omvändelsen präglade resten av hans liv. Trued utbildade sig till pastor i Örebro och Stockholm och studerade sedan språk och teologi i USA. Det var under åren i USA han tog sig namnet Teodor Truvé. Genom diverse omständigheter hamnade han i Göteborg och blev föreståndare för stadens första baptistförsamling, en tjänst han hade i 43 år fram till sin död 1910. Under Truvés tid byggdes Tabernaklet, som fortfarande är församlingens kyrka. Idag är församlingen en del av Equmeniakyrkan.

Teodor Truvé var inte bara pastor och församlingsföreståndare. Han var även nykterhetspredikant, gav ut tidskrifter, skrev och översatte sångtexter samt verkade för söndagsskolerörelsen i Sverige. Den fattiga torparpojken från Göinge hade en energi och en begåvning som med tiden gjorde honom till en högt aktad man i Göteborg och teologie hedersdoktor.

Truvé var gift två gånger och fick sex barn. Genom forskningen har jag fått trevlig och givande kontakt med släktingar.

Teodor Truvé var min farfars mormors morbror, alltså ingen nära släktskap. Men hans oerhört fascinerande liv bara måste berättas om. Forskningen har kommit att bli ett ganska stort projekt som jag har tillsammans med Sven Hellgren i Lönsboda. Sven har publicerat Vesslarpsgrenen, som Trued/Teodor härstammar från, på sin hemsida www.grisabanan.se/truve. Sven och jag har berättat om Teodor Truvé i bl.a. Högsma bygdegård, Osby bibliotek, Glimåkra bibliotek, Missionskyrkan i Hässleholm, hos Sibbhults hembygdsförening och i Tabernaklet i Göteborg. Vi tycker om att berätta om denna fascinerande man och hans liv. Vid intresse av ett föredrag, ta gärna kontakt.

Teodor Truvé, porträttfoto troligen omkring 1880.
Tabernaklet i Göteborg, byggt 1874, ligger nära Valands konstskola och Röhsska museet. Foto: Ingela Frid sommaren 2014. Bilden är redigerad av Sven Hellgren.

Sidan uppdaterad 25.9.2016

Startsida